Det är så himla roligt att kunna stå inomhus och sadla för skogstur. Damerna håller sig lite på kant då Herkules inte har så lätt för att låta bli dom.
Herkules tog täten på vad som blev en stigfinnartur i Tullsås skogen. Det blev hur kul som helst och stundvis ganska svårt att ta sig fram. Vårt mål var att rida runt och inte behöva vända och gå tillbaka. Vi lyckades bra då vi gick ner i skogen i ena ändan av byn och kom upp i den andra ändan.
Moa och Ella var inte långt efter på vad jag gissar var deras tredje "långtur". Vår valda väg var ganska blöt och sur stundvis och Ella fixade det galant trots att hon inte varit med så mycket ännu.
Pelarsalar, breda krondiken och surmyrar kantade vår färd. Herkules tjavade fram med myrjord långt ovanför haserna medan hussen hejade på från ryggen. Maja fick lite lätt panik och blev ostyrbar så jag fick kliva av och leda. Ella gick lungt och fint med ryttaren brevid sig över den svåraste passagen.
Hemma blev det filtar på och en stunds ompyssling innan lunchhöt väntade. Genom fönstren följde de en fyrhjulings framfart med stort intresse. Som synes har vi en del "orber" i stallet. Under morgonen sopades allt sågdamm upp så allt blev täckt av ett tunt lager damm.
Ella var bara tvungen att spana in vad Herkules hade under kjolen.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar